Den andra dagen.
Vardagen är alltså tillbaka – inget som stör; människor & bilar rör sej normalt igen – kanske mot ett arbete, som oftast är en kombination av tvång & trygghet. Det gäller att anpassa sej & trivas med det man har...Öppnar åter min dator. Brevlådan är full av märkliga erbjudanden. I vår nya tid vill ju avsändaren inte längre kalla det för reklam – hellre då använda det gamla samhällsnyttiga ordet kundinformation eller andra lite mer neutrala ord… Hur som helst så är det väldigt många företag som vill mej väl – det är väl Julen som gjort dem så snälla & givmilda. Kanske har de drabbats av Julsagefeber & precis som den snåle Scrooge har de blivit omvända? Något är det som har hänt…mitt problem blir att försöka sortera & såga mej genom alla glada erbjudanden. Kommer plötsligt på att jag inte längre är ensam, att många vill ha med mej på sina kommersiella resor. Skall jag våga svara på ett erbjudande om gratis hotel i New York, eller kanske fri träning i en vecka? Andra vill sälja billiga verktyg, en annan påstår att jag snabbt blir rik genom att satsa på bitcoins. Skall jag ta det på allvar? Hur skall jag hinna läsa genom alla dessa finstilta kontrakt? Eller bara strunta i det & utan kostnad få hem 10 par rosa Nike-skor? Bland alla de som vill dela mitt liv med mej finns nog inte många som saknar en baktanke? Till slut blir det vettigaste att bara öppna de erbjudanden där jag erbjuds en bättre ekonomi – rakt av & utan problem. Det är tyvärr inte så många som håller s.a.s. - det ena ger det andra. ..Eller kanske köpa en enkel resa till Skottland & bara vandra rakt ut på en ändlös hed & där möta en vanvettig Macbeth? Där & då kan jag återgå till min självvalda ensamhet – ett tillstånd som tydligen inte respekteras av de våldsamma kommersiella krafter som ständigt attackerar min gamla dator…nästan som ett klassiskt hemfridsbrott? Det finns inte längre någonstans att gömma sej…?...
