Den tionde dagen.
Cykla & bastu f.m. Det vanliga samtalet om invandring & kriminalitet. De flesta av bastugubbarna är från arbetarklassen – flera av dem har arbetat på det stora & numera nedlagda skeppsvarvet som en gång var stadens stolthet. I sina samtal är de rätt så trygga, de gör sällan några märkliga utfall & uppvisar inte heller några större bruna tendenser i sin analys. Det råder nog faktiskt mest förvirring över hur världen & framför allt då vår stad har blivit med tiden. Trots allt smyger det sej in små rasistiska åsikter – för de har alltid varit tillåtna i det lilla samtalet – på arbetsplatsen eller vid fikabordet, men har hållits igen i de stora sammanhangen – ända fram till att det dök upp tvättäkta rasister på gatorna…som sedermera hamnade i självaste Riksdagen. Det där vet vi allt om idag, men låtsas att det inte riktigt är på det sättet trots ett & annat järnrör, trollfabriker m.m.
När skildringarna av invandrare, skjutningar, stölder, våld m.m. förs på tal denna dag i vår lilla värld – i en bastu vid havet – ställer sej plötsligt en av männen upp & säjer mot: ta en vanlig Svenne & sätt honom i förorten i 5 år, ge honom inget arbete, kritisera hans sätt att vara m.m. & ni skulle få samma resultat med honom som med de ni kritiserar. Några håller med, andra går därifrån – men framför allt är det ingen som säjer emot, för de vet att han har rätt & de var ute på nattgammal is med sitt allmänna skitsnack. Dagens hjälte i bastun tvättar sej noggrant & till slut är det bara han & en annan man kvar. De är inte riktigt överens, men för ett intressant & civiliserat samtal om sakernas tillstånd. Det var så här det gick till tidigare, tänker jag – i de tider då det inte fanns ett etablerat brunt parti - eller annan skit heller för den delen. Tendenserna existerade, men hölls på mattan – nu finns det ett helt riksdagsparti som öppet hånar hela den mångkulturella världen som vi lever i & som var ett av målen för arbetarklassens kamp: proletärer i alla länder, förenen eder – som det heter. Någonstans är denna insikten viktigare & större än rädslan för den kriminalitet som följer med fattigdom & livet utanför samhället. Dagens bastuhjälte vet inte hur rätt han hade – även i ett större historiskt perspektiv. Han vidrörde själva grunden för den goda solidariteten, som ju faktiskt utgör en viktig grund i vår civilisation. Undrar just om han själv var medveten om det?
Ger mej direkt från bastun till Torget för att handla grönsaker. Det snöar lätt igen & jag trivs i den syremättade luften – är ju väderindoktrinerad från uppväxten på Västkusten. Fast hellre dimma, duggregn, en & annan storm samt vinter utan snö – än att leva i snö & intetsägande kyla. Handlar på Torget & hamnar som alltid i mysteriet med vilken kö som är den som gäller. Alla har sin egen…Som socialt experiment är det alltid lika roligt att betrakta samt lika bra att vänja sej. Resultatet av en tålmodig väntan blir en hel bärkasse med frukt & grönsaker för ca 40:- dessutom något som liknade en föreställningen på plats i kön. Bröd & skådespel på samma plats…
Cyklar hem igen – till mat & arbete. Får bra kontakt med de flesta på min lista & dagen avslutas i köket – där en stor & rivig grönsakssoppa lagas till, allt för att hålla de onda krafterna borta från såväl lekamen som bostad. Dagen efter stank jag antagligen som den bäste italienare efter ett stort kalas - vitlök & rött vin i en salig kombination.
St. Pauli's match inställd - snö, snö, snö…kul för barnen som leker på bakgården - förödande för oss andra…något förmildrande när solen lyser över eländet…inte en normal fågel i sikte - bara de duvor som i staden lever på vårt avfall…
